Redan mars!

Idag är jag ledig, första (och enda) lediga dagen som jag skall få nyttja avlösarservice...!
Vad händer, hon är sjuk! så typiskt.. Men då får JAG åka lite rutschkana med lillfisen i eftermiddag :)

Idag tog lillfis sovmorgon, jag vaknade 8:45 och klev upp, vi brukar lämna på förskolan kl 9... Men är man så söt som min son, när han sover, då vår man sova:) Han, precis som vi ligger ju efter några timmar med sömnen, så vi låter honom sova. Fick istället ringa förskolan och meddela att vi kommer när lillfis behagar vakna. Väl på förskolan så möter Emelie upp oss och utbrister "vad jag har väntat". Det är så underbart att lämna honom där! Han blir så glad och personalen är så glad i honom.

Nu är det bara 25 dagar kvar innan vi flyttar! 25 dagar släpande av barn, väskor, kassar och vagn upp och ner för trappa. 25 dagar av att släpa tvätt ner, ut och upp. 25 dagar av att få sparkar i magen av lillfis då han ligger på skötbordet. 25 dagar lyftande av hjälpmedel över trösklar. 25 dagar kvar för lillfis att bada i badkar ;(

Vad jag ser fram emot att få vardagen lite mer lättillgänglig. En vecka efter vi flyttat in har jag bokat tid med arbetsterapeuten som skal komma och hjälpa oss kolla över boendet och anpassa den så att det skall bli så bra som möjligt för oss och för fisen.

Nu skall jag ner till tvättstugan, få gjort en massa ärenden och sen hämta fisen!

Dräglig vardag

Jag har tidigare skrivit (maj) att då prinsen är 2 år så skall jag göra ett utlåtande hur vardagen är. Men jag kan fuska lite...

Vardagen är dräglig. Den är kämpig, men den fungerar. Det går upp och ner men vi har det mesta under kontroll. Det finns inga återkommande rutiner eller vi vet aldrig hur lillfisen skall sova eller reagera på olika stimuli, men han reagerar, han är ofta glad och kan ge bekräftelse med ett ordentligt skratt.

JAG ÄLSKAR NÄR HAN SKRATTAR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Vi tror han får EP anfall, eller iaf en början till det. Men osäkerheten tar inte över, de små symtom som vi bygger vår tro på är så små och så sällan att de just nu inte stör oss.

I onsdags fick lillfisen sin 1,5 års spruta, så nu väntar vi förstås på att han skall bli sjuk. Barnen blir ofta sjuka 1,5-2 veckor efter sprutan. F åker till New york med herrgänget och jag misstänker att jag och lillfisn åker till avd 325... Men nu är det ju ett tag sedan, så det kan nog blir lite trevligt att träffa personalen där igen;)

Idag har jag varit själv med fisen då f jobbar dygn, fullt ös, nu medvetslös... gisses vad vi kan leka nuförtiden! Karusell med tumblefoum, rutschkana, mata, teckna, duscha... Det mesta går att göra något kul utav, bara jag anstränger mig lite extra. Det känns i hela kroppen att jag varit själv, det blir en del bärande och förflyttande. Det känns även i huvudet, gisses vad trött jag är! Men jag är så glad åt att få uppleva de här dagarna, jag önskar bara att jag kunde blir så mycket bättre på att komma ihåg dessa stunder då vi har sämre perioder.

På torsdagar går jag en "kom i gång med kommunikation" kurs. Vi är där föräldrar till 8 barn som träffas, byter erfarenheter, skrattar, fikar och just det, får lite föreläsning om kommunikation :) Vi har så mycket gemensamt, våra barn är på ungefär samma utvecklingsplan, ungefär i samma ålder och alla barn har någon form av synnedsättning/skada. Jag har fått tips om att köpa en 10 årsdagbok för att följa prinsen och vårt liv, det är ju lätt att glömma och tro att vi inte kommer framåt utvecklingsmässigt.
Jag måste ju även motvilligt erkänna att jag gillar att umgås med dessa föräldrar och prata barn, utveckling, föräldraskap, sorg, förväntningar, glädje och lycka. Jag trodde aldrig att jag skulle trivas i någon föräldragrupp, men nu har jag hittat en :)

Avlösarservice

Att ha avlösarservice i hemmet är speciellt, men det kan ge mamman i familjen en viss spontanitet tillbaka och gå på afterwork!

Efter en stunds åkning så släppte jag fisen o han fick åka själv...

Utebus

Idag har vi varit ute och åkt rutschkana!



Det var super kul, för alla som var med :)

Hela helgen har syster tina varit här och passat Malte i omgångar, det märks att kan tycker om att samspela med andra människor och nu när hon varit här så länge så funkar det bara bättre och bättre för varje tillfälle de får tillsammans. Nu känns det som om vi har en fungerande vardag.

Att vara barnfri

I helgen har prinsen varit hos mormor och farbror Leif, själv! Oj, oj, oj vad det är skönt med lite barnfri tid. För mig krävs verkligen att han är borta en hel helg för att jag riktigt skall koppla av.

På fredagen när jag kom hem på kvällen var jag helt ensam, det var helt tyst hemma, så underbart skönt. Sov som en stock hela natten! Helt galet :) I lördags åt jag och älsklingen god frukost tillsammans, tog lite rensar tag om vinden, klädkamrarna och garderoberna. Pausade med fika, vilade och fortsatte. Lagade och åt en god middag och hann med lite TV på kvällen, då, och först då kände jag av lite tomhet och saknad efter prinsen. I natt har jag sovit igen! Ätit lyxfrukost med bästa Sara på café, en liten sväng på stan och en skön promenad hem i solen... väl hemma igen så var sista 1,5 timmarna tills han skulle komma otroligt långsamma :)

Han var så glad idag, men när alla gått hem igen och vi blev själva så kopplade han av och blev så trött... han sover redan i sin säng...

Vad jag älskar den ungen! men så skönt det var att pausa i föräldraskapet en stund :)

Jag är lyckligt lottad

tack farmor, moster Tina, goa Caroline och morbror Martin som ställer upp o gör mig sällskap när mamma o pappa har annat för sig...

//Malte