Dessa jävla symtom

Jag verkligen hatar lillprinsens ryckningar, muskelspänningar.

Nu sen förra söndagen har han varit lite förkyld, vilket försämrar hans nattsömn, vilket försämrar vår nattsömn. Sen förra söndagen har jag sovit max 3 timmar i streck per natt. Jag är så trött. Dessutom så sover han väldigt lite på dagarna, så det är fruktansvärt svårt att ta sig en lur. Har vi riktig otur så sover han bara på promenad, i vagnen.
Han somnar fullproppad med mediciner vid 20:30-21:30 på kvällarna och vaknar vid 01-02, då är han rosslig, stel och grinig. vid detta tillfälle kan vi få vara vakna 1-2 timmar, det är möjligt att han somnar men rosslar otroligt mycket så det är svårt för oss att koppla bort och sova.

Inatt när jag var uppe med honom ställde jag mig och hoppade på stället, jag fixar inte detta mer. Jag märker att ilskan över alla symptom börjar gå ut över honom på nätterna. Jag tappar DET. Hur skall jag orka? När skall det ta slut? Kommer det ta slut? Hur kan man någonsin få en vardag att fungera när tillvaron snurrar i ekorrehjul, hela, hela, hela tiden?

Vår nästa vecka är helt galen, operation på måndag, inneliggande minst till tisdag, läkarebesök på onsdag, sim med habiliteringen på torsdag och synscentralen på fredagen...

Usch vad trött jag blir, nu skall jag borsta tänderna och hoppa i säng, be en bön för att förkylningen är bättre och att vi får sova i lugn och ro.