Jag anser att vi varit duktiga på att hålla förnuft och känsla i någorlunda balans, lite mer förnuft än känsla för att inte bryta ihop, men också tillåta sig att ibland känna att det är jobbigt.
I helgen har känslan tagit över, många gånger! Vad jag gråtit över att vara otillräcklig och låta prinsen vara på nallen. Nu när han är där så blir det ju verklighet, vi kommer alltid vara föräldrar som inte fullt ut orkar med honom...
...jag har massa förnuftsmässiga försvar, men som sagt, ibland måste känslan få ta över och vi får lov att känna att det är fruktansvärt svårt att ha ett barn på korttidshem. Jag hoppas bara att det blir lättare och lättare för varje gång...
Idag skall jag till förskolan och hälsa på honom, i natt sover han sin ordinarie natt på nallen och imorgon hämtar avlösarservice Anette honom.... men sen, imorgon kväll kommer vi nog slita i honom, vem utav oss som skall natta honom :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar